Klimatförändringen och kärnvapenhotet måste åtgärdas
8.1.2021 Hufvudstadsbladet
Ulla Klötzer
https://www.hbl.fi/artikel/klimatforandringen-och-karnvapenhotet-maste-atgardas/
Klimatförändringen och kärnvapenhotet måste åtgärdas
Skall vi på grund av fraterniseringen med Nato och USA delta i omfattande miljöförstörande militärövningar och uppmålandet av Rysslandshotet med tanke på vårt geopolitiskt synnerligen utsatta läge?
President Sauli Niinistös nyårstal innehöll flera ingredienser för ett framtidsinriktat tal för mänsklighetens överlevnad, men talet stannade på en mindre minerad nivå. ”Pandemin har förändrat oss. Tillvaron förvandlades på ett ögonblick. Det var förvirrande att se hur sårbara vi är – hur långt mänskligheten är från att vara allsmäktig”, sade presidenten.
Inom kort tas katastrofreaktorn Olkiluoto 3 (OL 3) i bruk, över tio år försenad, med en budget på över tio miljarder euro och en lång lista över tekniska problem. Samtidigt planeras en livstidsförlängning för de två 50-åriga Lovisa-reaktorerna. Livslängden skulle då bli cirka 70 år. Ursprunglig designlivslängd var cirka 30 år.
American Physical Society utgav 2013 en rapport ”Renewing Licenses for the Nation’s Nuclear Power Plants”. Där presenterades en ”badkarskurva” för kärnkraftverkens ålder. De mest riskfyllda perioderna infaller i början av kurvan med så kallade ”medfödda missbildningar” och i slutet av kurvan då reaktorn är i ”åldringsfasen”.
OL 3 faller inom kategorin ”medfödda missbildningar” då den tas i bruk. Finlands övriga fyra reaktorer i drift i Olkiluoto och Lovisa befinner sig i ”åldringsfasen”. Vi sitter alltså på fem krutdurkar samtidigt. Tillvaron kan sannerligen förvandlas på ett ögonblick såsom vi fick ett varnande smakprov på nyligen då det uppmättes radioaktivitet i OL 2-kärnkraftverket och en i Finland aldrig tidigare skådad säkerhetsoperation sattes i gång – en incident som denna gång inte fick katastrofala följder.
”Kan tryggheten i hela samhället äventyras genom att enskilda individers rättigheter prioriteras?”, frågade presidenten. Man kunde även ställa frågan så här: Kan tryggheten i hela samhället äventyras genom att enskilda industriers, alliansers intressen prioriteras?
Skall vi upprätthålla eller bygga fler kärnkraftverk som utgör ett omedelbart och långsiktigt hot mot människa och miljö och som ger upphov till högaktivt avfall som måste isoleras i hundratusentals år i kopparkapslar som enligt kända forskare kan börja läcka redan inom 500 år?
Skall vi på grund av fraterniseringen med Nato och USA delta i omfattande miljöförstörande militärövningar och uppmålandet av Rysslandshotet med tanke på vårt geopolitiskt synnerligen utsatta läge? Skall vi för att tillfredsställa alliansens krav anskaffa jaktplan för över tio miljarder euro, och avsätta mera medel för militärbudgeten i stället för att använda pengarna till att överbrygga de finansiella problem som coronapandemin gett upphov till?
Presidenten hänvisade till general Jaakko Valtanen som talade klokt om betydelsen av ”samhörighet”. ”Är inte just ett sådant samhälle värt att försvara, där den enskilde medborgarens ställning och rättigheter är tryggade?”
Kloka råd förmedlas även av amiral Juhani Kaskeala, tidigare kommendör för Försvarsmakten, som har undertecknat de rekommendationer om att minska risken för militära konflikter som publicerades i december av ELN (European Leadership Network) och som riktades till amerikanska, ryska och europeiska ledare (Recommendations of the Participants of the Expert Dialogue on NATO-Russia Military Risk Reduction in Europe – December 2020).
Rekommendationerna, undertecknade av 145 prominenser från 20 länder, presenterar realistiska lösningar på politiska och säkerhetsrelaterade utmaningar; dialog, gemensamma regler, förbättrad stabilitet, begränsning av konventionella styrkor, förhandlingar om medeldistansmissiler med mera.
I september 2020 utfärdade 56 tidigare premiärministrar, presidenter, utrikesministrar och försvarsministrar från 20 Natoländer samt Japan och Sydkorea ett öppet brev där de uppmanade sina nuvarande ledare att underteckna FN:s kärnvapenförbud (TPNW) som har ratificerats av över 50 medlemsstater och träder i kraft den 22 januari.
Skall Finland för att inte stöta sig med alliansen underlåta att underteckna TPNW – ett historiskt ögonblick för hela mänskligheten?
Presidenten nämner även barngruppen som på självständighetsdagen uppförde ”Ota pallosta kii” med kravet att vi måste åtgärda klimatförändringen. Det måste vi, men vi måste även åtgärda atomvapen- och atomkraftshotet och alla de förpliktelser som Agenda 2030 medför för att vi skall åstadkomma en hållbar rättvis utveckling för hela mänskligheten!
Ulla Klötzer, aktiv inom rörelserna Kvinnor mot atomkraft och Kvinnor för fred
