MAKT ÄR MERA LOCKANDE ÄN IDEOLOGISK ÄVERTYGELSE FÖR DE GRÖNA

MAKT ÄR MERA LOCKANDE ÄN IDEOLOGISK ÄVERTYGELSE FÖR DE GRÖNA

13.10.2021 Hufvudstadsbladet
Ulla Klötzer

https://www.hbl.fi/artikel/makt-ar-mera-lockande-an-ideologisk-overtygelse-for-de-grona/

Makt är mera lockande än ideologisk övertygelse för De Gröna

I HBL (8.10) bemöter Atti Harjanne tre skribenters kärnkraftskritik och framhäver De Grönas principprogram. Han nämner effektiv energiekonomi, nollutsläpp, hållbara lösningar och klimatförändringens hantering.

Det är dock inte vetenskap De Gröna baserar sin kärnkraftsacceptans på – det är makthormonerna – begäret att få sitta med i regeringen.

Att använda klimatförändringen som motivering för kärnkraft är direkt vilseledande. Inför FN: s klimatmöte Cop26 i Glasgow i november projiceras på ett historiskt klocktorn ”Glasgow Climate Clock” som visar hur lång tid världen har att stoppa klimatförändringen. Den 8 juni återstod endast sex år och 225 dagar för att nå de klimatmål som fastställts i FN:s internationella klimatpanels (IPPC) rapport 2018.

Storskaliga vind- och solparker kan byggas på två-fem år från planering till drift (planning-to-operation – PTO). Att bygga kärnkraftverk är en lång process. PTO för alla kärnkraftverk som byggts har varit minst 10-19 år. Processen omfattar politiska beslut, val av kraftverksplats och leverantör, markinköp, bygglov, finansiering, byggfas, driftslicens, anslutning till elnätet. TVO ansökte om regeringens principbeslut för OL-3 reaktorn 2000. År 2005 beviljades bygglov och bygget påbörjades. Reaktorn skulle tas i bruk 2009. Nu talas det om 2022 vilket betyder att PTO har räckt 23 år.

Processen kunde kanske – genom ansvarslösa politiska beslut – förkortas för små modulära kärnkraftverk (SMR) som Harjanne förespråkar, men svåra politiska beslut måste fattas i kommuner där reaktorerna skulle byggas ”mitt i byn”. Framför allt är teknologin långt ifrån fullt utvecklad.

I den renommerade ”World Nuclear Industry Status Report 2021” presenteras utvecklingsstatus och utsikter för SMR för de åtta länder som kommit längst med teknologin. Slutsatsen lyder: ”Det förekommer ytterligare förseningar i utveckling och konstruktion och ingen ny designcertifiering utöver en redan föråldrad Nuscale-design i USA. Det finns alltså inga nya tecken på ett stort genombrott för SMR, varken tekniskt eller kommersiellt.”

Tretton interdisciplinära experter från bland annat topptankesmedjan Chatham House/London, Harvard/Boston, Nagasaki universitetet/Japan, Technisches Universität/Berlin och University of British Columbia har deltagit i sammanfattandet av rapporten som Japans tidigare premiärminister Naoto Kan i förordet betecknar som en av de mest pålitliga dataresurserna i världen beträffande förståelsen för kärnkraftens status i världen.

Kärnkraft innebär inte nollutsläpp. Själva elproduktionen producerar inte koldioxidutsläpp men kärnkraftens totala livscykel genererar växthusgaser under den långa byggfasen, då uranmalm bryts och bearbetas, då avfallshanteringsanläggningar byggs och avfallet behandlas och lagras, då anläggningarna nedmonteras och urangruvorna rehabiliteras.

Visavi klimatförändringen är kärnkraften alltså inte hållbar. Beaktar man det utbrända reaktorbränslet som skall isoleras från människa och miljö i hundratusentals år kan den under inga omständigheter anses hållbar. Finland är det enda land i världen som nästan har färdigställt ett lager för det högaktiva avfallet. Metoden KBS-3 är gemensamt utvecklad i Sverige och Finland men i Sverige har byggandet ännu inte inletts. Där är metoden utsatt för hård kritik från vetenskapligt håll. Olika experter och myndigheter ifrågasätter kopparkapslarnas korrosionsmotstånd, hållbarheten hos den insats av gjutjärn som skall finnas inne i kopparkapseln, avfuktningsförmågan hos bentonitleran som skall omge kopparkapslarna och så vidare.

Beträffande kärnkraftens effektiva energiekonomi presenteras på ”World Economic Forums” hemsida Irenas (International Renewable Energy Agency) rapport 2020 och konstateras att förnybar energi var den billigaste energikällan 2020. Av de vind, sol, och andra förnybara energikällor som togs i bruk 2020 var nästan två tredjedelar (62 procent) billigare än det billigaste nya fossila bränslet.

Som vice ordförande för De Gröna i början av 1990-talet inbillade jag mig att partiet kunde bli en frisk fläkt i det dammiga etablissemanget. Med tiden har jag dock fått inse att makt är mera lockande än ideologisk övertygelse.

Ulla Klötzer Kvinnor mot atomkraft, Esbo

Jaa tämä: