Ur askan i elden – det är Finlands situation i dag
26.11.2018 Hufvudstadsbladet
Ulla Klötzer
Finland saknar ledare som begriper att fredsfrämjande är en överlevnadsfråga
Ur askan i elden – det är Finlands situation i dag!
I HBL (14.11) försvarar Sture-Christian Eklund och Ronny Holmqvist Finlands ökade Natosamarbete. Detta innebär att Finland – under kalla kriget Sovjetunionens knähund och ”fönster mot väst” – säljer sin dyrköpta självständighet till USA som krigar om makt och naturresurser runtom i världen. Finland fungerar nu som USA:s och Natos yttersta norra gräns mot Ryssland.
Priset för Finlands nederlag i andra världskriget var högt; 95 000 stupade, otaliga sårade. Karelen gick förlorat, Porkala-området ”arrenderades” till Sovjetunionen på 50 år. Min far, svårt sårad i vinterkriget, fick som alla Porkalabor tio dagar tid att med familj och bohag lämna sin mödosamt uppbyggda handelsträdgård.
I april 1948 ingicks vänskaps- och biståndspakten (VSB) som fastställde begränsningar beträffande finsk utrikespolitik och självständighet. Att dessa begränsningar visade sig vara både hanterbara och rätt flexibla berodde till stor del på efterkommande finländska regeringars måttfullhet och visdom. Finland agerade värd för betydelsefulla fredsfrämjande möten och agerade förmedlare mellan öst och väst.
Att Finland åtnjöt ett visst förtroende i Moskva visar det faktum att Sovjetunionen redan 1956 (i stället för 1994) återbördade Porkala, dock i ett sorgligt skick.
Ur sovjetisk synpunkt utgjorde VSB-pakten en garanti för att Finlands territorium inte skulle användas för militärt angrepp mot Sovjetunionen. Det bör påpekas att pakten slöts vid samma tid som Nato planerades på USA:s initiativ. Det bör även påpekas att Nato från början omfattade Norge, den enda Natoallierade som vid denna tidpunkt gränsade direkt till Sovjetunionen. Kalla kriget inleddes. Nato grundades i april 1949. Warszawapakten upprättades i maj 1955 och upplöstes 1991. Nato förstärktes från tolv till 29 medlemmar i dag.
Under kalla kriget gjordes det flera försök från sovjetisk, östeuropeisk och nordisk sida att få till stånd fredsfrämjande, kärnvapenfria områden i Europa: Sovjetunionen framlade 1956, 1959 och 1963 förslag om kärnvapenfria zoner. Polen, Rumänien och Bulgarien tog liknande initiativ. Vitryssland gjorde ett försök ännu 1996. Finland föreslog en nordisk kärnvapenfri zon 1963 och 1978. Sverige kom med förslag 1961 och 1981. Alla förslag ljöd för döva öron i väst.
Finland sade upp VSB-fördraget vid Sovjetunionens sönderfall 1991. Det ersattes med ett friare grannskapsavtal med Ryssland i januari 1992. I mars samma år lämnade Finland in sin medlemsansökan till Europeiska gemenskaperna (EG) som inte endast marknadsfördes som ett frihandelsområde, utan även som ett stort fredsprojekt, ett fredsprojekt som numera eftersträvar en gemensam militär. EG blev EU och integrationsutvecklingen har intensifierats de senaste åren.
EU samarbetar till fullo med Nato som på sin hemsida hävdar: ”Nato och EU, som delar strategiska intressen och möter samma utmaningar, samarbetar i frågor av gemensamt intresse och arbetar sida vid sida i krishantering, kapacitetsutveckling och politiska konsulteringar. EU är en unik och viktig partner för Nato. Majoriteten av båda organisationernas medlemmar är gemensamma och har gemensamma värderingar.”
Eklund och Rönnqvist låter påskina att Lea Launokari, Pirkko Lindberg och jag ensidigt kritiserar Nato och USA och förskönar Ryssland. Min familjs sorgliga krigshistoria, och öststaternas dystra öde under kalla kriget, ger mig ingen anledning att försköna Sovjetunionen eller dagens Ryssland där man inskränker på frivilligorganisationernas verksamhet och tystar kritiska journalisters röster. Vladimir Putin och Donald Trump är båda farliga maktlystna härskare.
Daniel Ellsberg, tidigare amerikansk krigsanalytiker, tjänstgjorde 1964 i Pentagon, läckte 1971 hemliga dokument (Pentagon Papers) vilka bidrog till att vända opinionen i USA mot Vietnamkriget. I boken ”The Doomsday Machine: Confessions of a Nuclear War Planner” (Domedagsmaskinen: en kärnvapenkrigsplanerares bekännelser) (2017) hänvisar Ellsberg till dokument från 1961. Enligt dessa skulle till exempel Finland helt utplånas av radioaktivt nedfall förorsakat av amerikanska explosioner på marknivå vid anfall mot sovjetiska u-båtsbunkrar i Leningrad (i dag S:t Petersburg).
Österrike, Schweiz och Irland vidhåller sin neutralitet. I Finland saknas visa ledare som begriper att fredsfrämjande, inte upprustning, är en överlevnadsfråga för ett litet land. Ur askan i elden – det är Finlands situation i dag!
Ulla Klötzer aktiv inom rörelsen Kvinnor mot atomkraft
